Testar min blogg för första gången.
Sammanfattar sommaren som nu snart är slut.
Varje år så begåvas man ned ett 4-5 veckort långt upehåll av påtvingade upprepningar som man varit nödd och tungen att vara en del av. Tror man!!!!!!
Under själva upehållet tillfrisknar hjärnan och precis innan de 5 veckornas slut börjar man få grepp om vem man igentligen är.
Alla språkpoliser ombedes att nu sluta läsa detta inlägg då jag tycker det är helt underbart att skriva man och "hjärna" ett flertal gånger i samma mening.
Med en rehabiliterat psyke, brundbräna fingrar och tår träder jag in i det som är mitt rätta jag.
Tänk er att det kommer tankar och Ideer som känns helt nya och friska men även sådant som man lagt på hyllan.
Vad har då stigit upp ur det omedvetna, både det kollektiva och det peransoliga?
Jag känner för första gången på länge att jag kan ta mig ur coverträsket. Den inre schamanen har börjat vibrera igen och det känns spännande.
Kanske kan en band börja formeras igen med bara egna låtar. Texterna kommer dock att bli ett problem då allt kommer att kännas allt för pretentiöst att skriva om.
kärlek, jag själv eller politik!!!!!!! Man kan ju också skiriva om smaken en korvmacka i munnen på "Sven första dagen på terminen i årskurs 3 när hela klassen börja med friluffsdag. Det borde faktiskt heta så! Friluffsdag friluffsdag med 2 f. Vad fan är frilufts dag?? Är inte luften fri längre och luffsar man inte skogen??
Jag känner mig bofast. Har funderat ganska mycket över just detta. Under sommaren har jag fördjupat mig i frågor kring arkelogi och det står klart för min vilken väsensskillnad livet blir när någon bestämer sig för att settled down. Det är skönt att bo i hus och inte vilja flytta därifrån. Att odla är ytterligre något som har med bofasthet att göra och något som jag intensivt praktiserat tillsammans med älsningsKatta under hela sommaren och nu kommer belöningen i form av skörd.
Det finns mycket mycket mer att tillägga men det är mera borden.
Puss